Stationen är fylld av människor. Mestadels stressade japaner i dyra kostymer på väg hem från dagens arbete. Några håller krampaktigt i sina stilrena skinnportföljer. Andra fipplar med sina vikbara mobiltelefoner. Då och då tittar de upp mot den blinkande informationstavlan på perrongen. Plötsligt blinkar den rött. Sorlet stiger. Något är fel med det normalt sett så punktliga japanska järnvägsväsendet. Tågen, som man i normalfallet kan ställa klockan efter, står helt still.
Efter femton minuters förvirring sprakar högtalaren till, och en obegriplig harang av ursäkter ekar ut över perrongen. Som på en given signal vänder sig alla om och går till andra sidan av perrongen där ett redan fullt tåg glider in. Vi ser en skolpojkes näsa och kind tryckas hårt mot den fjärde tågvagnens fönsterruta. På något sätt lyckas flera hundra människor få plats i de redan överfulla tågen, och kvar på perrongen i Ueno står ett tiotal överraskade västerlänningar och undrar hur det där gick till.
Vi har förresten bytt hotell idag. Från det gamla Kazusaya till det betydligt mer moderna Apa Hotel i Tokyo. Det var skönt att äntligen får bada i varma japanska bad igen. Under dagen har vi dessutom besökt en bilutställning, smygtittat på en baseballträning, ätit finlunch på 59:e våningen i en lyxig fransk restaurang, besökt ett gigantiskt akvarium, gått drygt 19 000 steg, handlat skor, haft picnic under blommande körsbärsträd och kämpat med att få igång ett kareokesystem i en äkta japansk kareokebar. Undertecknad ser fram emot något lugnare dagar framöver.
Just det där med körsbärsträden är tydligen väldigt speciellt i Japan. Folk går man ur huse för att sätta sig på marken under träden, dricka dyr öl och fira att våren har kommit. På någon vecka är hela körsbärsblomningen över, och vi befinner oss just nu i slutfasen av densamma. Därmed framförs en ursäkt för den stackars bloggläsaren som får stå ut med enorma mängder av bilder på körsbärsträd i blomning.
Fler foton från dagen hittar du här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar